Fingrar bleka kl�sa laven, slita De spr�ttar, river, blottar sten och klippa Naglar svarta i spillror t�rs, slipas loss N�r han dyker in i m�nstret, stenens svarta fors
Han gr�ver ner mot bergets k�rna Han slinker in i springor, halkar Isande vatten han ur sprickor dricka Kalk och j�rn fr�n stenar slicka
Vid en strand s� kall och dunkel �rtusenden den resande vilat Djupt i h�lor utan endaste ljus Blott ett ljud, den svarta forsens brus
Han vadar i skenet av underjords eld Den djupa floden, den ha ingen k�lla N�r tiden tappat sin l�gnfyllda g�ng Ses en vandring i visdom o�ndligt l�ng
Vid en strand s� kall och dunkel �rtusenden den resande vilat Djupt i h�lor utan endaste ljus Blott ett ljud, den svarta forsens brus Forsens brus!
Framf�r ses en skugga l�ngs vattnet vandra En rygg s� t�rd och b�jd av kunskap D� han nu den andre i djupet f�tt fatt Med sig sj�lv han d� vid forsen satt...